höll på att sprängas idag, fanken va ont det har gjort i det stackars lilla huvudet. usch...plus att man återigen dragit på sig förkylning. kan det aldrig ta slut eller?

Mamma kom som en räddande ängel hit och hjälpte mig idag, iofs hade jag precis fått Tuva att somna i vagnen men ändå, hon hjälpte mig att diska lite iaf, plus att hon kom med fika, TACK mamma. Micke var så snäll som ringde henne för jag mådde så dåligt i morse och han hade så dåligt samvete som åkte till jobbet. jag kunde inte ens sitta upp tidigare idag...det kändes som mitt huvud vägde typ 100 ton. usch och blä för sånna dagar.

Fick lite ideer om hur vi ska göra på dopet iaf, saker som vi ska göra lite annorlunda och sånt. man lär sig något nytt varje dag.

Imorn ska vi och väga och mäta Tuva, hon ska få sin andra spruta oxå, fasar lite för det faktiskt, hon är ju så mycket mera medveten nu än vad hon var förra gången hon fick spruta. usch... 

Vilket deppinlägg detta blev, aja man kan ju inte vara på topp jämt=P
Nu ska jag umgås ,med min kära lilla familj=)